Detta blir den andra och sista delen kring ett av de vackra slott som finns i Sverige, närmare bestämt Gripsholms slott beläget strax utanför Mariefred som i sin tur ligger omkring sju mil utanför vår vackra huvudstad. I första delen gick jag igenom lite av slottets uppbyggnad och dess tidiga år, från 1300 till 1500-talets slut. Resan genom slottets historia fortsätter nu med 1600-talet och framåt..

Slottet blir ett fängelse

Från år 1563 och under fyra år framåt fick slottet stå som ett fängelse åt kung Johan III samt hans fru Katarina. Under dessa fyra år födde paret barnen Isabella och Sigismund. Fyra år efter att paret sedan fick lämna slottet var det åter dags att stå som ett fängelse, nu för den avsatte kungen Erik tillsammans med hans fru Karin Månsdotter och även detta par lyckades få två barn under åren på slottet. Sedan under 1572 återgick slottet till dess ”rätta” ägare när hertig Karl Gripsholm, fick slottet då det låg inom hans förläning. Därmed var nu slottet tillbaka i familjens ägo, familjen som en gång byggt slottet.

Trots att slottet övergick i hertigens ägo så fortsatte man att husera statsfångar inom slottsmurarna fram tills mitten på 1600-talet när Kung Karl X Gustav övertog slottet.

Förvandling till bostad

Från slutet på 1600-talet och in på 1700-talet pågick ett omfattande arbete, i omgångar, där man byggde om och gjorde slottet mer bovänligt. Under 1709 lät exempelvis Hedvig Eleonora ta ner slottets höga tag för att kunna bygga om vindsutrymmet och de skyttegångar som en gång fanns där, för att bli boningsrum. I och med att man tog ned det höga taket fick slottet nu också ett helt nytt utseende.

Under Oscar I och Karl XV:s tid moderniserades flera av rummen efter tidens rådande mode och med Oscar II:s beskydd stiftades 1889 “Gripsholmsföreningen” vars mål var att sätta Gripsholm i ett så pass värdigt skick att det kunde leva upp till frasen “nationalmonument”. I huvudsak skulle slottet till det yttre återställas till hur det såg ut före Hedvig Eleonoras ombyggnad. Dessutom inredde man vissa rum som speglade olika tidsepoker, som till exempel vasatiden, karolinska tiden och gustavianska tiden. Slottet fick tillbaka sin vallgrav med vindbrygga, sitt höga tak och sitt skyttevärn, och huvudtrappan byggdes om. Rikssalen återfick sitt tak från Vasatiden – och där det gick – tog man fram den gamla dekoreringen igen. Även mycket nytt tillkom. Efter avslutade restaureringar upplöstes Gripsholmsföreningen 1903.

Idag en förvaringsplats

Nu under modern tid används slottet Gripsholm till att förvara svenska statens och kronans porträttsamling som i skrivandes stund består av omkring 4500 olika verk. Slottet har varit en samlingsplats för dessa typer av verk ända sedan Gustav Vasa när han lät flytta sina verk till Gripsholm. Under mitten på 1500-talet ska samlingen ha bestått av drygt 100 målningar. Officiellt blev det nationellt porträttgalleri 1822 då Karl XIV Johan en person i uppdrag att ansvara för samlingen som vid mitten på 1800-talet nu bestod av närmare 1500 verk. Strax därefter övertog Nationalmuseet ansvaret och det är under deras regi som samlingen vuxit till den enorma samling som finns där idag.